Häromdagen när vi var hemma hos mina föräldrar så var brorsans hund och N oskiljaktiga. N bara älskar Leo som han heter och ville vara med honom hela tiden.
Skulle N få bestämma så skulle vi ha en hund härhemma, men tyvärr kommer det aldrig att ske. Det är ngt jag får lära mig att leva med. Det kändes tufft i början, jag har alltid velat ha katt eller hund, men nu känns det bara bra. Man är lite mer fri nu och behöver inte ha ngn som vaktar dem när man ska bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar