Igår kväll och några timmar in på natten var den värsta natten/kvällen någonsin sedan jag fick barn. Jag vet inte vad det var med lillkillen, men han var så ledsen och skrek och skrek och skrek. Jag försökte med allt, men ingenting hjälpte. Jag har aldrig sett honom så och det var jobbigt att känna sig så maktlös. Jag vet inte om det kan ha varit sprutorna som spökade, för han har aldrig varit så förut. Både jag och mannen tog upp honom och vaggade honom, men det hjäpte inte. Lilla gubben! Då värkte det i mammahjärtat kan jag säga.
Tillslut efter över tre timmars skrik och gnäll så somnade han äntligen. Såååå skönt! Ja, jag hoppas att det bara var sprutorna så det inte är ngt han tänker börja med =), men det tror jag inte. Det är skönt, för båda killarna har varit snälla och knappt skrikit ngt så när dem väl gör det så känns det väldigt jobbigt och man undrar vad det är som är fel. Jag kan tänka mig hur andra har det som kanske har barn med kolik eller så. Det måste vara jobbigt!
Idag ska jag möta upp en kompis på Marieberg. Vi ska gå och strosa lite och ta en fika. Kanske att jag kan hitta ngt till älsklingen min till på söndag.
Nej, nu ska väskan packas och sedan ska jag ut och starta bilen så den hinner bli varm.
Ha det gott!
Kram på er!
1 kommentar:
Hoppas han inte fått nattskräck... Det har Fabian haft och det är inte kul... De sover, men sitter med öppna ögon och bara skriker hysteriskt, och det går inte att få kontakt. Riktigt otäckt! Efteråt kommer de inte ihåg någonting. Fabians sista "attack" varade en timma, och det vara bara att sitta bredvid tills han skrikit klart.
Kram!
Skicka en kommentar