Vilken glädje när mina små prinsar kom hem igen. N kom springande och kastade sig om halsen på mig och pussades och kramades och han visste nog inte hur mkt kärlek han kunde ge. Sååå mysigt! Då smälter man som mamma och jag inser då vad otroligt tacksam jag är över att få vara mamma till mina prinsar. Jag älskar dem så högt!
L var oxå glad och ropade mamma flera gånger och kom hoppandes på rumpan. Min lilla rumpåkare, undrar om han någonsin kommer att lära sig gå =) Dem hade tydligen undrat flera stycken om det var ngt fel på honom eftersom han inte går ännu. Vad säger man, inte vet jag! Jag tror bara att han är sen. N var oxå sen och gick inte förrän han var 18 månader och L är ju inte där ännu. Jag tror att han bara är lat och att han en vacker dag kommer att ställa sig upp och gå. Det är bara att vänta och se och skulle det sedan visa sig att det vore ngt som var fel, ja, det är väl inget att göra åt saken. Han kommer ändå alltid att vara min lilla prins som jag älskar sååååå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar